Dagsböter är den vanligaste bötespåföljden i Sverige och består av två delar: ett antal dagsböter som speglar hur allvarligt brottet är, och ett belopp per dagsbot som anpassas efter den dömdes ekonomi. Antalet ligger mellan 30 och 150, beloppet mellan 50 och 1 000 kronor per dagsbot, och det är produkten av de två som blir det bötesbelopp som ska betalas. Reglerna finns i 25 kap. 2 § brottsbalken.
Vad är dagsböter?
Dagsböter infördes redan 1932 och bygger på tanken att lika allvarliga brott ska ge lika sträng bedömning, samtidigt som den som döms med god vilja ska kunna betala böterna utan att drabbas av nöd. Böter kan utdömas på tre sätt: som penningböter, som ett fast belopp och används bland annat vid fortkörning och andra trafikförseelser, som normerande böter, som tillämpas mycket sällan, eller som dagsböter, där antalet dagsböter visar hur grovt brottet anses vara medan beloppet på varje dagsbot i stället speglar den dömdes betalningsförmåga. Två personer som döms för samma brott kan därför få samma antal dagsböter men helt olika totalbelopp, eftersom deras inkomster skiljer sig åt.
Hur många dagsböter kan domstolen döma ut?
Antalet dagsböter fastställs utifrån hur allvarligt domstolen bedömer att det aktuella brottet är, och enligt brottsbalken ska antalet bestämmas till lägst 30 och högst 150 stycken. Döms den tilltalade för flera brott vid samma tillfälle kan domstolen döma ut ett gemensamt straff där antalet dagsböter blir högre, upp till 200 stycken. Samma gräns på 200 dagsböter gäller när dagsböter kombineras med skyddstillsyn. Grövre brott ger med andra ord fler dagsböter, oavsett vad den dömde tjänar.
Hur beräknas beloppet på varje dagsbot?
Storleken på varje dagsbot bestäms enligt Riksåklagarens riktlinjer (RåR 2007:2) och utgår från den tilltalades beräknade årsinkomst före skatt vid tidpunkten dagsboten fastställs. Beräkningen görs ungefär så här:
- Avdrag görs med 20 procent av den del av årsinkomsten som ligger över inkomstskattelagens nedre skiktgräns, och med 5 procent av delen över den övre skiktgränsen.
- Har den tilltalade barn som är väsentligen beroende av honom eller henne för sitt uppehälle görs ett ytterligare avdrag med hälften av prisbasbeloppet per barn.
- Det framräknade beloppet delas med 1 000 och reduceras sedan med 50 kronor för indirekta skatter, vilket ger själva dagsbotsbeloppet.
- Har den tilltalade en nettoförmögenhet över 1,5 miljoner kronor höjs dagsboten med 50 kronor, plus ytterligare 50 kronor för varje påbörjat 500 000-tal däröver.
Ett exempel: 40 dagsböter à 100 kronor blir 4 000 kronor i böter, medan 80 dagsböter à 70 kronor ger 5 600 kronor. Samma formel används både när domstolen dömer ut böterna och när ett strafföreläggande utfärdas av en åklagare i stället för att gå till rättegång.
Vad blir lägsta och högsta totalbelopp?
Varje dagsbot ska enligt lag fastställas till lägst 50 och högst 1 000 kronor, och det totala bötesbeloppet får aldrig understiga 750 kronor, oavsett hur låg den dömdes inkomst är. I andra änden av skalan kan totalbeloppet i teorin bli så högt som 200 000 kronor, om domstolen dömer ut 200 dagsböter à 1 000 kronor i ett fall med både flera allvarliga brott och hög inkomst. Det är därför inte ovanligt att medierapportering om höga bötesbelopp i praktiken handlar om en person med hög inkomst som fått ett förhållandevis lågt antal dagsböter.
Vad händer om dagsböterna inte betalas?
Den som döms till dagsböter får ett inbetalningskort från Polismyndigheten och ska betala hela beloppet inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har löpt ut. Betalas inte böterna i tid skickas en påminnelse, och fortsätter skulden att vara obetald lämnas ärendet över till Kronofogden för indrivning, där ytterligare avgifter tillkommer utöver själva bötesbeloppet. En obetald bötesskuld hos Kronofogden kan i sin tur leda till en betalningsanmärkning, vilket gör det svårare att få banklån eller teckna ett hyreskontrakt. Till skillnad från fängelsestraff registreras dagsböter normalt inte i belastningsregistret på samma sätt som grövre påföljder, men uppgiften finns kvar hos domstolen och kan bli synlig i vissa sammanhang, till exempel vid ansökan om visum till andra länder.
Kan dagsböter jämkas?
Om det finns särskilda skäl kan domstolen jämka, det vill säga sänka, beloppet på dagsböterna. Jämkningsregeln tillämpas restriktivt och kan bli aktuell om ett högt antal dagsböter döms ut samtidigt som den tilltalades betalningsförmåga är väsentligt nedsatt, eller om personen har en ovanligt tung försörjningsbörda som inte fångas upp av den vanliga beräkningen, till exempel om en make eller sambo helt saknar egen inkomst. Även efter en jämkning gäller dock golvet på 750 kronor för det totala bötesbeloppet, så dagsböterna kan aldrig sättas ned till noll.