Skatteverket avlidna personer i Sverige: kort sagt är det Skatteverket som registrerar varje dödsfall i folkbokföringen, och det sker automatiskt utifrån ett dödsbevis från läkare eller sjukhus. Vill du själv ta reda på om en person är avliden finns däremot ingen öppen söktjänst på webben. Du behöver kontakta Skatteverket direkt och begära ett dödsfallsintyg. Här går vi igenom hela processen: hur registreringen går till, vad ett dödsfallsintyg kostar, vad som gäller vid dödsfall utomlands och var du hittar äldre dödsfall.
Så registrerar Skatteverket dödsfall och avlidna personer
När en person avlider i Sverige lämnar en läkare eller ett sjukhus ett dödsbevis till Skatteverket. Myndigheten registrerar dödsfallet i folkbokföringen så snart dödsbeviset har kommit in, normalt inom någon eller ett par dagar. Så fort registreringen är klar meddelas andra myndigheter, banker och försäkringsbolag automatiskt via ett gemensamt informationssystem. Det är därför pensioner, bidrag och andra utbetalningar till avlidna personer stoppas relativt snabbt utan att anhöriga själva behöver kontakta varje instans.
Kan jag söka avlidna personer på Skatteverkets webbplats?
Nej, och det är en vanlig missuppfattning. Skatteverket har ingen fri söktjänst där du skriver in ett namn och direkt ser om personen är avliden. I stället måste du kontakta myndigheten och begära ut uppgiften. Uppgifter om avlidna personer räknas som allmänna handlingar, ungefär enligt samma offentlighetsprincip som gäller för andra myndighetshandlingar, men det innebär inte att informationen ligger fritt sökbar på nätet. Uppgifter om personer som fortfarande lever är dessutom betydligt mer skyddade.
Så beställer du ett dödsfallsintyg
Vill du ha en officiell bekräftelse på ett dödsfall är gången enkel:
- Ring Skatteupplysningen på 0771-567 567, eller besök ett servicekontor.
- Be om ett dödsfallsintyg, eller ett dödsfallsintyg med släktutredning om du även vill se vilka som är efterlevande.
- Uppge namn och gärna personnummer på den avlidna, så att rätt person kan identifieras.
Intyget är kostnadsfritt och kan bara tas fram för dödsfall som inträffat efter den 1 juli 1991. Det datumet är inte slumpmässigt: det var då ansvaret för folkbokföringen flyttades från kyrkan till Skatteverket. För tidigare dödsfall hänvisar myndigheten i stället till Riksarkivet.
Vad händer vid dödsfall utomlands?
Om en anhörig avlider utomlands ska dödsfallet ändå registreras i Sverige, men det sker inte automatiskt. Du kontaktar en svensk ambassad eller ett konsulat, som hjälper till att få dödsfallet registrerat hos Skatteverket. Ett alternativ är att själv skicka in dödsbeviset tillsammans med personnummer eller samordningsnummer till Skatteverket Folkbokföringen, 205 30 Malmö. Kom ihåg att ett utländskt dödsbevis normalt behöver översättas om det inte redan är skrivet på engelska.
Dödsbevis eller dödsorsaksintyg, vad är skillnaden?
Det är lätt att blanda ihop dessa två dokument, men de fyller olika syften. Dödsbeviset är det som skickas till Skatteverket och som gör att dödsfallet registreras i folkbokföringen. Dödsorsaksintyget går i stället till Socialstyrelsen och används enbart för att föra statistik över dödsorsaker i Sverige. Båda intygen utfärdas av samma läkare, men de skickas till olika mottagare med olika syften. För dig som anhörig är det i praktiken dödsbeviset som är relevant, eftersom det ligger till grund för bouppteckning och arvskifte.
Vart hittar jag källan till äldre dödsfall, och vilka verktyg finns?
För dödsfall som inträffade innan folkbokföringen flyttades till Skatteverket vänder du dig till Riksarkivet, som är den ursprungliga källan för äldre dödsfall. Där finns kyrkoarkivens dödböcker, ofta kallade dödlängder, digitaliserade i den digitala forskarsalen. Vill du gå vidare med släktforskning är även Sveriges dödbok, som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund och täcker perioden 1800 till 2024, ett användbart verktyg för att först hitta rätt dödsdatum och församling innan du söker i originalkällan.
Andra sätt att få information om nyligen avlidna, och vad du kan göra själv
Utöver den officiella vägen via Skatteverket finns flera kompletterande källor. Dödsannonser och minnessidor, till exempel på Familjesidan och Fonus minnessidor, publiceras löpande och går att söka på namn och ort. Kommersiella söktjänster som Ratsit och Merinfo sammanställer offentliga uppgifter och visar ofta om en person är registrerad som avliden, men de är andrahandskällor och bör alltid stämmas av mot folkbokföringen vid viktiga ärenden. En vanlig missuppfattning är att Lexbase kan användas för att se om någon har avlidit: det stämmer inte, Lexbase är en tjänst för domstols- och brottmålsuppgifter och hör inte hemma i det här sammanhanget. Vill du själv göra en snabb kontroll är det enklaste sättet fortfarande att söka bland dödsannonser innan du går vidare till Skatteverket för en officiell uppgift.
Läs det här som anhörig: checklista och vad du behöver tänka på
När dödsfallet är registrerat väntar en rad praktiska uppgifter. Kort checklista för dig som anhörig:
- Kontakta en begravningsbyrå för hjälp med begravningen och ofta även dödsannonsen.
- Ta reda på om det finns ett testamente, som kan förvaras hemma, hos en begravningsbyrå eller i ett bankfack, eftersom Sverige saknar ett centralt register över testamenten.
- Skicka in bouppteckningen till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet, den ligger sedan till grund för arvskiftet.
- Ändra lagfarten hos Lantmäteriet om den avlidne ägde en fastighet, som ett av flera steg i att avsluta dödsboet.