Medborgarskap är det rättsliga bandet mellan en person och en stat, och det avgör bland annat vilket lands pass du har rätt till, var du alltid får vistas och vilka politiska rättigheter du har. Ett svenskt medborgarskap ger till exempel rösträtt i riksdagsval och en ovillkorlig rätt att bo och arbeta i Sverige. Reglerna finns i medborgarskapslagen, som skärptes genom en större reform den 6 juni 2026.
Vilka krav gäller för att bli svensk medborgare genom ansökan?
För att naturaliseras, det vill säga beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan, ska en utlänning enligt medborgarskapslagen bland annat ha styrkt sin identitet, ha permanent uppehållstillstånd i Sverige och ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Sedan reformen den 6 juni 2026 krävs dessutom hemvist i landet sedan åtta år, mot fem år tidigare, samt att sökanden uppfyller ett försörjningskrav på en årsinkomst kring 241 800 kronor, motsvarande ungefär 20 000 kronor i månaden före skatt. Danska, finländska, isländska och norska medborgare, liksom den som tidigare varit svensk medborgare, omfattas i stället av ett kortare krav på två års hemvist. Sambo med en svensk medborgare kräver numera sju års hemvist i stället för tre.
Hur går ansökan eller anmälan om medborgarskap till?
Ansökan om medborgarskap prövas av Migrationsverket och kan i normalfallet göras när du fyllt 18 år och uppfyller kraven på hemvist, uppehållstillstånd och skötsamhet. En anmälan är en enklare väg som gäller i vissa fall, till exempel för medborgare i ett nordiskt land eller för ett statslöst barn fött i Sverige, och prövas mot lindrigare krav än en fullständig ansökan. Handläggningstiden hos Migrationsverket varierar kraftigt beroende på ärendets komplexitet, och myndigheten begär ofta in kompletterande underlag under utredningens gång.
Vad är medborgarskapsprovet, och när måste man göra det?
Efter lagändringen den 6 juni 2026 krävs att den som ansöker om medborgarskap visar tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Kravet uppfylls i första hand genom ett godkänt medborgarskapsprov, som administreras av Universitets- och högskolerådet (UHR) på Migrationsverkets uppdrag. Provet i samhällskunskap genomfördes första gången i augusti 2026 och prövar grundläggande kunskaper om det svenska samhället, medan provet i svenska införs i ett senare skede. Den som redan har intyg som styrker sina kunskaper, till exempel genom studier vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola, kan i vissa fall visa kunskaperna på annat sätt än genom provet.
Kan man ha dubbelt medborgarskap?
Ja. Sedan lagändringen den 1 juli 2001 behöver den som blir svensk medborgare inte längre säga upp sitt tidigare medborgarskap, och en svensk medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land förlorar inte automatiskt det svenska. Dubbelt medborgarskap innebär att en person samtidigt har rättigheter och skyldigheter gentemot två länder, till exempel rösträtt och passinnehav i båda, vilket kan påverka sådant som skatterättslig hemvist och värnplikt beroende på det andra landets regler.
Hur får barn svenskt medborgarskap?
De flesta barn blir svenska medborgare automatiskt vid födelsen om minst en förälder redan är svensk medborgare, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Ett barn som föds i Sverige och är statslöst sedan födelsen kan i stället förvärva medborgarskap genom anmälan, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här. Adoption av ett barn under 12 år som genomförs av en svensk medborgare ger barnet svenskt medborgarskap automatiskt vid adoptionsbeslutet. Blir en förälder till barnet svensk medborgare genom en förälders giftermål eller genom naturalisation, omfattas i regel även barnet, förutsatt att barnet har hemvist i Sverige och inte fyllt 18 år.
Kan man förlora sitt svenska medborgarskap?
En svensk medborgare som är född utomlands, aldrig haft hemvist i Sverige och inte heller vistats här under förhållanden som visar samhörighet med landet, förlorar automatiskt sitt medborgarskap vid 22 års ålder. Den som vill behålla medborgarskapet måste ansöka om det innan hen fyller 22. Ingen förlorar dock sitt svenska medborgarskap om förlusten skulle göra personen statslös, eftersom Sverige följer internationella konventioner mot statslöshet. Den som själv vill bli befriad från sitt svenska medborgarskap, till exempel för att bara vara medborgare i ett annat land, kan också ansöka om det hos Migrationsverket.
Medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd – vad är skillnaden?
Ett permanent uppehållstillstånd ger rätt att bo och arbeta i Sverige på obestämd tid, men det är inte samma sak som medborgarskap. Bara ett svenskt medborgarskap ger rösträtt i riksdagsval, en ovillkorlig rätt att återvända till landet och rätt till ett svenskt pass. Permanent uppehållstillstånd är i stället ofta ett av kraven som måste vara uppfyllt innan en ansökan om medborgarskap ens kan prövas.
Gäller andra regler för nordiska medborgare?
Danska, finländska, isländska och norska medborgare har enklare vägar till svenskt medborgarskap än andra utländska medborgare, som en följd av den nordiska passunionen och samarbetet mellan de nordiska länderna. De kan i vissa fall bli svenska medborgare genom anmälan i stället för en fullständig ansökan, och omfattas av kravet på bara två års hemvist snarare än åtta. Samma folkbokföringsregler gäller dock för alla som flyttar till Sverige, oavsett medborgarskap, vilket du kan läsa mer om i vår genomgång av Skatteverkets folkbokföring.
Vilka rättigheter och skyldigheter följer med ett svenskt medborgarskap?
Ett svenskt medborgarskap ger bland annat rösträtt och valbarhet i riksdagsval, rätt till ett svenskt pass och en ovillkorlig rätt att bo kvar i landet. Samtidigt följer vissa skyldigheter med, till exempel att medborgarskapet kan medföra värnpliktsansvar. Den som planerar att gifta sig med en svensk medborgare som ett steg mot ett framtida medborgarskap bör känna till att äktenskapet i sig först måste registreras korrekt, vilket du kan läsa mer om i vår guide om hindersprövning hos Skatteverket.
Reglerna för medborgarskap ändras löpande genom nya lagändringar, senast genom reformen som trädde i kraft den 6 juni 2026. Kontrollera alltid de aktuella kraven hos Migrationsverket innan du skickar in en ansökan eller anmälan.