Ett dödsbo är den avlidnes samlade tillgångar och skulder efter dödsfallet, och det är dödsbodelägarna, oftast arvingarna och en eventuell efterlevande make, som tillsammans förvaltar boet fram till att bouppteckningen är klar och arvet kan skiftas. Så länge dödsboet finns kvar räknas det som en egen juridisk person som kan äga tillgångar, ha skulder och företrädas i kontakt med banker och myndigheter.
Vad är ett dödsbo?
Ett dödsbo bildas automatiskt när någon avlider och består av allt den avlidne ägde och var skyldig vid dödsfallet: bostad, bankkonton, bilar och möbler, men också eventuella lån och obetalda räkningar. Fram till att boet avvecklas är dödsboet en juridisk person, vilket betyder att det kan teckna avtal, betala räkningar och stå som avsändare eller mottagare i kontakt med till exempel Skatteverket och bankerna. Dödsboet upphör att existera när bouppteckningen är registrerad och arvskiftet är genomfört, så länge det inte finns en kvarvarande tvist om vem som ärver vad.
Vilka är dödsbodelägare i ett dödsbo?
Dödsbodelägare är de som enligt lag eller testamente har rätt till en del av arvet: i första hand arvingarna enligt arvsordningen, och i vissa fall en efterlevande make eller en universell testamentstagare. Är den avlidne gift ärver oftast efterlevande make eller maka före gemensamma barn, medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. En sambo räknas normalt inte som dödsbodelägare om det inte finns ett testamente som säger annat, eftersom sambor inte ärver varandra enligt lag.
Finns det flera dödsbodelägare måste de vara överens om hur dödsboets angelägenheter sköts fram till arvskiftet, till exempel att sälja en bostad eller avsluta ett bankkonto. Går det inte att komma överens kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen och fattar besluten i dödsbodelägarnas ställe.
Vilka uppgifter och blanketter behöver du för att begära ut ett dödsfallsintyg?
Innan dödsboet kan hanteras behöver dödsbodelägarna ofta styrka vilka som ingår i boet. Det görs med ett dödsfallsintyg med släktutredning, en sammanställning som Skatteverket tar fram ur folkbokföringen och som visar samtliga efterlevande släktingar till den avlidne. Intyget beställs kostnadsfritt hos Skatteverket och behövs bland annat för att banken ska släppa in dödsbodelägarna på den avlidnes konton och för att bouppteckningen ska kunna genomföras korrekt. Vill du läsa mer om hur Skatteverket registrerar avlidna personer i folkbokföringen är det samma sammanställning som ligger till grund för både dödsfallsintyget och den kommande bouppteckningen.
Hur fungerar bouppteckningen, och vad behöver du göra?
Bouppteckningen är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, och ska enligt lag vara klar inom tre månader efter dödsfallet samt skickas till Skatteverket för registrering inom ytterligare en månad. Handlingen upprättas vid en bouppteckningsförrättning, som beskrivs i detalj i guiden till bouppteckningen steg för steg, där samtliga dödsbodelägare kallas och två utomstående förrättningsmän intygar att uppgifterna stämmer.
I bouppteckningen ska bland annat detta finnas med:
- Den avlidnes samtliga tillgångar, till exempel bostad, bil, sparkonton och värdepapper
- Dödsboets skulder, som lån, kreditkortsskulder och obetalda räkningar
- Ett eventuellt testamente eller äktenskapsförord som påverkar fördelningen
- Namn och adress på samtliga dödsbodelägare
Är dödsboets tillgångar mindre än kostnaderna för begravningen och andra utgifter i samband med dödsfallet kan kommunen i stället göra en förenklad dödsboanmälan till Skatteverket, som ersätter en fullständig bouppteckning.
Så hanterar dödsbodelägarna dödsboets tillgångar och skulder
Så länge dödsboet inte är avslutat ansvarar dödsbodelägarna gemensamt för att sköta den avlidnes ekonomi: betala löpande räkningar, säga upp abonnemang, göra en adressändring för post som fortfarande kommer och se till att bostaden är försäkrad. Skulderna betalas i första hand med dödsboets egna tillgångar, aldrig av dödsbodelägarna personligen, vilket betyder att ingen anhörig ärver en skuld om boet saknar tillgångar att betala den med.
Ska någon utanför kretsen av delägare sköta ärenden åt dödsboet, till exempel en bank eller en begravningsbyrå, krävs oftast en fullmakt undertecknad av samtliga dödsbodelägare. En dödsbodelägare kan också utses att ensam företräda dödsboet i kontakt med myndigheter, förutsatt att övriga delägare gett sitt godkännande, eller så anges en testamentsexekutor i testamentet som får samma uppdrag.
Hur avslutas dödsboet genom arvskifte, och vad bör du tänka på?
När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket och eventuella skulder är betalda kan dödsbodelägarna göra ett arvskifte, det vill säga fördela kvarvarande tillgångar mellan sig enligt arvsordningen eller testamentet. Skiftet dokumenteras i en arvskifteshandling som undertecknas av samtliga delägare, och som banker och Lantmäteriet kräver om arvet innehåller en fastighet som ska få en ny lagfaren ägare.
Finns det bara en dödsbodelägare kvar räcker det med den registrerade bouppteckningen som underlag, och något separat arvskifte behöver då inte upprättas. Är delägarna oense om fördelningen, eller vill ingen ta på sig ansvaret att sköta det praktiska, kan tingsrätten på begäran utse en skiftesman med samma typ av beslutsrätt som en boutredningsman.