Bouppteckning Skatteverket, kort sagt: en bouppteckning är sammanställningen av den avlidnes tillgångar och skulder som dödsbodelägarna tar fram efter ett dödsfall. Själva mötet, bouppteckningsförrättningen, ska hållas senast tre månader efter dödsfallet, och den undertecknade bouppteckningen ska sedan skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Här går vi igenom hela processen, steg för steg, vad som krävs och vad som händer om tillgångarna inte räcker eller tiden blir knapp.
Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en skriftlig, juridiskt bindande sammanställning av vad den avlidne (och en eventuell efterlevande make eller sambo) ägde och var skyldig på dödsdagen. Den upprättas av dödsbodelägarna, alltså de som enligt lag eller testamente ska ärva, och ligger sedan till grund för hur dödsboet ska hanteras och hur arvet fördelas. Innan bouppteckningen kan påbörjas behöver dödsbodelägarna först ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket, som visar vilka som är efterlevande och därmed ska kallas till förrättningen.
Checklista: så gör du bouppteckningen steg för steg
- Beställ dödsfallsintyg med släktutredning hos Skatteverket. Det visar vilka som är dödsbodelägare och arvingarna som ska kallas.
- Kalla alla dödsbodelägare till bouppteckningsförrättningen och spara ett kallelsebevis som visar när och hur de kallades.
- Håll bouppteckningsförrättningen senast tre månader efter dödsfallet. Där går ni tillsammans igenom den avlidnes tillgångar och skulder: bankkonton, fastigheter, fordon, lån och andra skulder.
- Fyll i bouppteckningen på Skatteverkets blankett eller i fritt format, med värdering av varje tillgång och skuld per dödsdagen.
- Bifoga bestyrkt kopia av testamente och äktenskapsförord, om sådana finns, samt uppgift om eventuellt arvsavstående.
- Skicka in original och bilagor till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet, undertecknat av bouppgivaren och de två förrättningsmännen.
Går det inte att göra bouppteckningen själv, till exempel för att dödsboet är stort eller delägarna är oense, går det bra att anlita en jurist eller begravningsbyrå som får fullmakt att företräda dödsboet i processen.
Räcker inte tillgångarna? Då kan en dödsboanmälan räcka
Om den avlidnes tillgångar bara täcker begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet, behövs ofta ingen bouppteckning. Kommunens socialnämnd kan i stället göra en dödsboanmälan, som är en enklare handling än en fullständig bouppteckning. Är ni osäkra på om dödsboet räcker till är det värt att kontakta kommunen innan ni sätter i gång med en fullständig bouppteckning.
Så ansöker du om anstånd om bouppteckningen inte blir klar inom fyra månader
Ser ni redan tidigt att ni inte kommer att hinna hålla förrättningen och skicka in bouppteckningen inom fyra månader efter dödsfallet, går det att ansöka om anstånd hos Skatteverket. Ansökan bör göras inom tre månader efter dödsfallet, alltså innan den ordinarie fristen för förrättningen löper ut. Anståndet kan sökas via telefon, mejl eller brev och beviljas normalt om det finns en rimlig anledning, till exempel att dödsboet är ovanligt komplicerat eller att en delägare bor utomlands.
Vad händer efter att Skatteverket godkänt bouppteckningen?
När Skatteverket har granskat och registrerat bouppteckningen blir den en allmän handling, ungefär enligt samma offentlighetsprincip som gäller andra myndighetshandlingar. Det innebär att den kan begäras ut av vem som helst, till exempel banker eller andra som behöver bekräfta vem som är dödsbodelägare. Den registrerade bouppteckningen används sedan som underlag för arvskiftet, där tillgångarna fördelas mellan arvingarna. Ingår en fastighet i arvet krävs dessutom en ny lagfart för den eller de som övertar fastigheten, vilket är ett separat steg hos Lantmäteriet efter att lagfartskostnaden är klarlagd.
Vanliga frågor och svar om att göra bouppteckningen själv
Måste alla dödsbodelägare skriva under bouppteckningen? Nej, det räcker att bouppgivaren och de två förrättningsmännen undertecknar handlingen. Samtliga dödsbodelägare ska däremot ha kallats och haft möjlighet att närvara vid förrättningen.
Vad gäller om en dödsbodelägare bor utomlands? Personen kan lämna en fullmakt åt någon annan att företräda sig vid förrättningen, eller delta på distans om övriga delägare är överens om det.